bluestarfish

Här står jag, mitt i ett beroende, med formen av en såpbubbla. Ett så skört skal ska skydda mig. Jag ser frestelsen strax utanför bubblans genomskinliga väggar, men sträcker jag mig efter det, spricker den, och jag faller fritt, ner, ner.

Jag vill bo i en glasbubbla åtminstone, det ger mig större chanser. Jag vill ha draperier, som hindrar mig från att se. Jag vill inte bli kastad till marken.

Jag vill ha bort det tomma suget i magen. Det gör ont.