Blind

Tanken var att åka hem till hennes syster och spela monopol. Jag hade ju aldrig spelat det spelet förr. Båda N-flickorna, systern och älskade och jag skulle vara där. Jag vet inte, kanske hade vi alla, (eller bara några av oss) redan bestämt oss för att kvällen inte kunde sluta så lungt, så medvetetet. Men tillsammans bestäms det att verkligheten inte ska vara så tydlig idag. En lustig spritjakt börjar, med många gånger alldeles för konstiga förslag. Men vin får vi tag i, såklart.

Efter 01 finner vi mer, hos några pojkar, vodka.

Snabbt försvinner den, bränner lite i strupen på vägen ner. Dimman kommer nu ganska snabbt och tacksamt. Den som suddar ut alla skrämmande kanter, gränser i världen. Allt är lite som man vill ha det, nästan bra.

Men under dimman kan också kaoset gömma sig säkert, farligt nära kryper det fram, tills det kan ta tag i själen. Den är silkestunn, och kaoset som en tvättmaskin inställd på 90 grader. Stryptag.

Men inget var planerat, för än visste jag inte att kaoset krupit fram så nära i dimman. Sakta börjar det krama allt hårdare, mindre och mindre luft får lungorna svälja. N-flickan skulle bara distraheras nog så att vi fick hem henne. Men så låg det något slags glas där på balkongen. Jag vet inte vad det var som jag hade sönder, men snabbt och djupt blev det, jag förstod inte ens vad som hänt.

------------------------------------------------------

Ibland vill man bara bete sig, men nu finns det bara att sluta, försöka bit för bit. Det kallas visshet. Jag kan dock komma att misslyckas på vägen dit, impulser är så jävla starka. Men aldrig ska jag nöja mig med att inte bli bättre. Jag vet ju nu, att jag inte stannar bara för att jag trillat i skiten. Finns inte på min världskarta faktiskt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0