Idioti från mitt håll, smärta och nödvändigheter.

Jag vet inte hur jag ska göra när smärtan kommer. Jag har förlåtit, jag är inte längre arg. Men jag är sårad och jag har ont så fruktansvärt ont. Ibland tänker jag på det, ofrivilligt, något tar mig dit, och detaljer tas upp. Jag ville bara glömma.

Man måste släppa tror jag hon sa. Jag vet det, annars kan det förgifta. Men jag vill inte ha hämnd jag vill ha bort sorg och dessa tankar som tränger sig in.

Jag behöver mera tid. För det vore konstigt om en vecka skulle räcka, när det är du som jag inte kan leva utan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0