Lite för ofta

Jag kan inte hindra det. Det är inget jag lockar fram för att få medlidande och kärlek. Jag flyr, vill fly, bort bort. Det är därför som jag tar pillret, när du ännu inte har märkt något. För att du ska slippa se, för att jag ska slippa känna. För att jag inte ska tynga ner oss. Inte för att du inte skulle vara där hos mig om jag inte tog det, men du skulle kunna tro att du orkar mer än du gör. Eller så orkar du för att du är så envis men då sjunker du ner i jorden, och vi, jag på dina axlar.

Varifrån kommer skammen? Varför finns den där? När jag bara försöker förhindra en katastrof.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0