Sov

Min vackra sover bredvid mig. Slut av dagen. Ryckningar i sömnen, men jag vill ändå tro att inget obehagligt besöker henne i drömmen. Bevakar andningen, ligger kvar för att inte väcka, och för att finnas när hon vaknar.


Ur en klar himmel faller bomben ner.
Vi ligger tysta i en krater, ler.
När vi ser vår samtid brinna ner.
Och jag ska skydda dig med kroppen min.
Luften svider när vi andas in.
I min bok är du för evigt Adeline.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0